Avkolonisering & nykolonisering 1: Colorism

Utan koloniseringen hade världen inte sett ut som den gör idag, det samma gäller människorna som lever i den. Det finns spår av koloniseringen i nästan allt antingen direkt eller indirekt. Jag undrar om det är möjligt att avkolonisera sig själv? Det verkar förvånansvärt lätt att identifierar större spår av koloniseringen i samhället idag jämfört med att identifiera koloniseringens lämningar i en själv.

Jag vill identifiera dessa lämningar för min egen skull för först då kan jag själv (samt världen) börja ”avkoloniseras” på riktigt. För även om man kan se på koloniseringen i större skala, bör man också se över koloniseringens individuella påverkan för att fullt förstå dess totala utsträckning och se över vad man själv kan göra åt saken. Ämnet avkolonisering & nykolonisering kommer jag adressera över flera inlägg, i detta kommer jag fokusera på Colorism.

Colorism: Författaren Alice Walker sägs ha myntat begreppet i sin bok In Search Of Our Mothers Garden och där beskrev hon colorism som: ”prejudicial or preferential treatment of same-race people based solely on their color”, dvs ”när människor av samma ras möter skadlig/ofördelaktig respektive fördelaktig behandling enbart baserad på deras hudfärg. Som poc (person/people of color), i mitt fall svart poc, så möter man colorism både inom det egna communityt och från andra. Ett tydligt exempel på colorism är bla den respresentation man ser i media, även om representationen av svarta människor generellt kunde varit bättre, så är det inte bara mängden representation som räknas, utan även mångfalden. Hur många svarta kändisar med riktigt mörk hy kan du namnet på? Vs hur många svarta med ljusare hy? Det svarta communityt kan detta ibland adressera som ”light skin privilege”.

Varför jag valde just colorism som först exempel är för att colorism visar på ännu en fråga inom diskriminering som vi måste tackla om vi vill nå ett jämlikt samhälle. Vid första anblick tycks de vara good old vardags rasism med en ”preferens ursäkt” stämplad ovanpå. Men problemet går djupare än så. Colorism visar på ett spektrum av diskriminering där ju närmare du är den vita standarden desto bättre blir du behandlad samt vice versa. Literally. Under koloniseringen i USA fanns det ett test som kallades the Brown Paper Bag test, detta test utfördes både av vita plantageägare och bland svarta slavar för att avgöra huruvida en individ skulle tillskrivas vissa privilegier. Simply put, var du samma färg som påsen eller ljusare så fick du finare positioner på plantagen. Var du mörkare, fick du sämre. Om du tänker en färgskala från mörk till ljus, så brukade man säga att ju ljusare du var desto närmare de stora huset fick du jobba, det bästa var att få jobba inne i huset. (Andra exempel på test är kamtestet, där håret kammas för att se om kammen fastnar, detta för att avgöra precis hur lockigt eller ”kinky” ens hår är, där kinky = dåligt).

Detta bildspel kräver JavaScript.

Colorismen inom det svarta communityt och resten av världen är very much alive, vilket inte bara syns på den blomstrande hudblekningsindustrin i främst Asien, Karibien, Mellanöstern och Afrika. Men vart kommer colorism ifrån?

Europeisk kolonialism skapade och etablerade ett rashierarkiskt system och en ras baserad ideologi. I detta system stod vita människor över svarta. (Tekniskt sett stod vita över alla andra som inte var vita, jag valde att skriva svart just nu då systemet först och främst etablerades för diskriminering mot svarta på grund av slaveriet). Biologiska skillnader i form av hudfärg användes för att rättfärdiga diskriminering mot Afrikaner, detta födde ett system som satte vita på toppen och svarta på botten.

Colorism var ett redskap vita kolonister använde för att skapa spänningar och division mellan slavarna. Som jag nämnde tidigare placerades man på en lättare och mer komfortable position vs en svårare och slitsammare position baserad på ens hudfärg. Som en direkt konsekvens av detta var det vanligare att ljusare svarta människor fick en chans till någon form av utbildning på grund av deras position i huset. Medans slavarna utanför inte fick någonting, denna konsekvens födde stereotypen att mörkhyade svarta människor var dumma och ignoranta. Andra direkta konsekvenser av detta system är den rådande vithetsnorm som finns i samhället än idag. Huruvida man blir anställd eller känd rör sig fortfarande på en skala från mörk till ljus och ens chanser ökar ju närmare vit man kommer.

(Vithetsnorm – Vithetsnorm utgår ifrån att vit hudfärg är det normala i samhället. Ex ”hudfärgade” plåster som kommer i en nyans, ingen foundation mörkare än ”tanned” i affären.)

Så, för att summera, colorism är ett begrepp som refererar till diskriminering primärt baserat på hudfärg (oftast) gällande människor från samma folkgrupp, man döms/hyllas/gynnas utifrån ens hudfärg. Denna diskriminering är baserad på ett gammalt etablerat hierarkiskt system med vita på toppen och svarta på botten. Colorism är det första ämne jag valt att adressera i denna serie inlägg då det är något man som individ på vissa fronter kan påverka direkt. Det är betydligt lättare att identifiera större mönster i samhället än mönster hos en själv, att rannsaka sig själv är dock ett bra stället att börja på.

 


Colorism: Dokumentär – Colorism in Jamaican Society https://www.youtube.com/watch?v=H2FJCjNVj4I , Wikipedia om Colorism – https://en.wikipedia.org/wiki/Discrimination_based_on_skin_color , What is colorism? – https://www.youtube.com/watch?v=SdP5nGfWiy8

Brown Paper Bag Test: https://en.wikipedia.org/wiki/Brown_Paper_Bag_Test

Skin bleaching Länkar:

Kort inslagg om hudblekning i världen: https://www.youtube.com/watch?v=1y-a87ClNW0

UK: https://www.youtube.com/watch?v=R04b7G3zB6Q, Pakistan: https://www.youtube.com/watch?v=Punxu0oCqwM, Indien: https://www.youtube.com/watch?v=whkIW3vNltQ, Sydafrika: https://www.youtube.com/watch?v=bWHCwXZpH6E, Jamaica: https://www.youtube.com/watch?v=w_DBYHdb4jQ

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s