Kultur, community & kontext

Vi pratar inte tillräckligt mycket om kultur och kontext. Diskussionen gällande cultural appropriation har blivit väldigt svart och vit (pun not intended). Antingen är du på minoriteternas sida där kontext och förståelse väger tungt, eller så är du på ”majoritetens*” sida där kontext slutade vara viktigt någon gång efter andra världskriget typ, (svårt att säga riktigt när det blev allmänt accepterat för folk att klä ut sig till nunnor på halloween, kanske var det ännu tidigare?).

(* I detta fall refererar majoriteten till det hierarkiska ”diskriminerings-system” som kulturell appropriering utgår ifrån. Så majoriteten = den dominerande kulturen (västerländsk vit kultur).

Kulturell appropriering är när medlemmarna i en dominant kultur ”adopterer” inslag från en minoritets kultur, oftast taget helt ur kontext. Ibland kallas detta cultural (mis)appropriation, inte att mista för cultural exchange, ackulturation eller assimilering. Kulturell appropriering sägs vara en form av kolonialism då de element av den kultur som approprieras förvrängs eller förlorar sin ursprungliga mening. Kulturella ting som kan ha en djup kulturell mening reduceras till exotiska varor (mode, leksaker) för den dominerande kulturen. Man kan betala för att leka exotisk för en dag utan att behöva köpa med den diskriminering som följer med att vara en faktiskt medlem av minoritetskulturen. Vissa argumenterar även att appropriering samt fetischering av andra kulturer alienerar människorna från ursprungskulturen, dvs får dem att framstå som ännu mer annorlunda, exotiska och främmande. Om ni minns mitt tidigare inlägg om exotism så är att vara ”exotisk” inte en komplimang.

Men varför är kontext så viktigt? Vad innebär kontext?

”Kontext betyder omständigheter, sammanhang, omgivning, eller övergripande situation. Begreppet är viktigt inom strukturalism och postmodernism men inskränker sig inte till dessa sammanhang. – Wikipedia”

Ni vet hur slang på ens eget modersmål oftast makes so much sense, medans slang i andra språk man möter är lätta att misstolka? Samt inte alltid känns lika logiskt som ens eget slang. Det beror på kontext (och kultur). Individer i ett community utvecklar oftast en gemensam kultur och kontext per automatik, det finns flera anledningar till varför en gemensam kultur skapas när människor umgås i grupp. Några exempel är: Grupper med människor som har saker gemensamt fungerar bättre, vi socialiseras naturligt in i beteenden vi omges av under vårt liv, grupper kan åstadkomma saker individer inte klarar själva (tex etablera samhällen), traditionellt sett har det därför varit mer fördelaktigt att verka i grupp.

Vad är kultur?

”Kultur defineras bla som livsmönster till exempel som språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats ”levnadssättet hos ett helt samhälle”. Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliskasystem, liksom trossystem och konstarterna. Kultur refererar ofta till en universell mänsklig kapacitet för att klassificera och kommunicera erfarenheter materiellt och symboliskt. Den höga kulturella förmågan har betraktats som en definierande egenskap hos människan. – Wikipedia”

När människor bär traditionella utstyrslar från andra kulturer ur kontext så är det lite som när man försöker prata franska utan att kunna det franska språket. Det finns oskrivna (samt skrivna) regler och social ques att förhålla sig till, när man inte förhåller sig till dessa så blir det konstigt. Har du någonsin funderat på varför någon skulle ta illa upp om du som ungdom på Östermalm bar en traditionel native american huvudbonad till mataffären? Du har säkert tänkt, det bärs ju med goda intentioner, inget diskriminerande har sagts. Sant! Men det är konstigt samt upplevs respektlöst då det bärs ur kontext. Ser du de med kulturell-kontext i tanken så är det jättekonstigt. Du ställer dig inte för nära någon på busshållplatsen om du inte känner för att medvetet bryta mot en av det sociala regler vi har här i Sverige. Du går inte på jobbintervju till ett kontorsjobb i underkläder. Så varför skulle du bära en durag när du inte har afrohår? (Durag-debatten i detalj kan vi ta en annan gång) Det är som att jag skulle bära ridboots utan att hålla på med ridning?

Jag minns att någon sa till mig en gång att för vita människor är ingenting heligt. Detta är givetvis inte sant utan baserat på fördommar. Men det får en att fundera över en del kulturella värderingar som man ser idag. Ska man kunna skämta om allt? Är det allt eller inget som gäller? Vissa säger att det har med yttrandefrihet att göra, att det ultimata samhället är ett där alla får uttrycka sig och vara som dem vill. Oftast vänder denna debatt väldigt snabbt dock och slutar med att folk kommer överens om att vissa saker bör regleras och problemet istället ligger i vad som bör regleras och inte. Det är här kultur och kontext kommer in i bilden. Vissa säger att alla världens problem skulle lösas om allt accepteras. Rent logiskt är det sant, problem skulle inte finnas överhuvudtaget då allt skulle vara okej. Men rent praktiskt tror jag inte att det är så simpelt, då majoriteten av vårt samhälle lägger värde i moral och etik. 

Vi måste prata mer om kontext! Det är kontexten som gör att vi förstår och ser saker olika. Summa summarum, kulturell appropriering är när individer från en dominerande kultur adopterar element från en minoritetskultur, oftast taget ur kontexten. Kontext betyder sammanhang, omgivning eller övergripande situation. Det som gör en födelsedagstårta till en födelsedagstårta är sammanhanget, den övergripande situationen, annars är det bara en tårta. Gäller yttrandefrihet i alla lägen? Bör kulturella grupper bibehålla sin rätt till att lägga värde i kulturella ting? Och bör dessa värderinger respekteras av andra kulturer? Är den ultimata världen verkligen en där alla får göra precis vad dem vill? Det är den väg mina tankar går med denna text. Tänk på context. Bör alla ha rätt till allting? Is everyone really welcome? Tom med ting som förut ansågs kulturellt ”exklusiva” och ännu bär kulturell signifikans? Varför önskar vissa människor att ha rätt till allting in the first place? Vad får en att vilja byta ras (Se Rachel Dolezal)? Samt vad får en att tro att man kan?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s